Typiskt för tidsperioden år 700 f.kr – 500 e.kr.

Körlyriken i Sparta:

På 400-talet f.kr så uppkom körlyriken. Detta är typiskt för att under denna tidsperiod så hade man mycket större festligheter som man även sjöng på. Den innehöll fastän den framfördes på större festligheter mycket sublimit lyriska stycken för att hylla hjältar, idrottare och framförallt gudarna som man gjorde ofta på den tiden.

Detta handlande om till en början en utveckling av arbetsvisor och danser och som sagt var avsedda till högre och större rankade fester. Till sångerna som då en kör sjöng så dansade man oftast till det. Körlyriken skrevs i satser av strofer, motstrofer och efterstrofer.

Odyssén:

Typiskt för denna tidsperiod är Odysséen för att i den står det om Odysseus (guden) hemfärd från Troja. Under den tiden skrev man mycket om gudarna eller guden man dyrkade, de gjorde nästan alla under denna tidsperiod. Och som de alla andra typiska skriftverken och som många andra antika epos så innehöll de ju sånger, 24 stycken.

Boken Odysséen handlar om en blandning av skepparhistorier och folksagomotiv om Odysseus långa och äventyrliga hemfärd från Troja. Och på många språk har ordet Odyssé efter eposet kommit att beteckna en lång upptäcktsfärd. Boken innehöll nästan upp till 28 000 verser.

Dionysos:

Typiskt för denna tidsperiod är Dionysos för att han var en av olympierna, det vill säga ett berg av gudarnas högsta boning.  Och dessutom en av de främsta gudarna, alla visste vem han var och att han var en fruktbarhetsgud. Som alla andra gudar ville man inte bli oväns med varandra och speciellt inte med Dionysos för att han var ansvarig för att hjälpa människornas fertilitet.

Guden Dionysos var som sagt en fruktbarhetsgud och hade hand om människornas fertilitet. Dionysos hade ett begränsat med utrymme av Homeros i Iliaden och Odyssén.

Senare så förknippas han också som vinets gud och överlämnar han vinstocken som en gåva till människan.